Vår verksamhet
Öppenvård utredningar och behandlingar av gynekologiska sjukdomar, problem och besvär.
- Blödningsstörningar/olaga blödningar
- Rikliga menstruationer
- Ont i magen
- Akuta och kroniska smärttillstånd
- Menssmärtor
- Smärtsam samlag
- Vestibulit
- Vaginism
- Infektioner
- Bakteriell vaginos
- Svampinfektioner
- Klåda i underlivet
- Flytningar
- PCOS – Polycystiskt ovarialsyndrom
- Hirsutism
- Klimakterium
- Klimakteriebesvär
- Torra slemhinnor
- Blödningar efter klimakterium
- Nedsatt sexual lust
- Framfall
- Endometrios
- Urininkontinens
- Överaktiv blåsa
- Myom – Muskelknutor
- Cystor på äggstockarna
- Tumör
- Lichen sclerosus
- Lichen ruber planus
- Kontroll av tidig graviditet
- Förlossningsskador
- Bäckenbottenträning
- Ultraljud
- Kvinnliga könsorganet
All kirurgisk verksamhet endast i privat regi.
Operationer för urininkontinens, framfall, förlossningsskador:
Intimkirurgi:
Vi utför alla kirurgiska ingrepp endast inom privat regi, patienten betalar kostnaden själv. Landstinget bekostar inte operationer.
Om DU behöver hjälp med finansiering av din operation, så kan du vända dig till vår samarbetspartner Medical Finans.
Välkommen att boka tid för besök eller telefon konsultation
Urininkontinens operation
Urininkontinens innebär okontrollerbara läckage av urin. Det kan vara kontinuerlig eller intermittent. Minst 500 000 svenskar lider av urininkontinens varav flertalet är kvinnor. Knappt hälften söker vård och ännu färre utreds och behandlas. Urininkontinens kan innebära stort lidande. Trots att mer än var fjärde kvinna drabbas av inkontinens är det få som vågar prata om det. Fortfarande tabubelagt och skamfyllt. Kvinnorna skäms över sitt besvär och tro sig vara ensamma om sitt problem, söker inte vård och isolerar sig. Ingen kvinna ska behöva läcka. En droppe är en droppe för mycket. Kvinnor ska inte ha blöja! Det handlar om värdighet, om livskvalité. Ökad medvetenhet och öppenhet hjälper! Man ska inte lida i det tysta – det finns hjälp att få!
När Dr. Rika Hammarströms patienter har kommit tillrätta med problemen undrar de flesta ”varför de dröjt så länge med att söka hjälp”. De säger att de fått livet tillbaka, att de äntligen vågar gå ut, träffa vänner och röra på sig igen.
Behandlingen beror på vilken typ av urininkontinens du har.
OLIKA TYPER AV INKONTINENS
1 Ansträngningsinkontinens
Vanligast. Läckage vid hosta, nysning skratt, spring, hopp eller tunga lyft.
2 Trängningsinkontinens (överaktivblåsa)
Tätaträngningar med frekvent vattenkastning.
3 Urgencyinkontinens
Bråttom med att kissa, hinner inte alltid fram till toaletten.
4 Nocturi
Man vaknar två eller flera gånger på natten på grund av urinträngningar och kissar som efterföljs av sömn.
5 Blandinkontinens
En blandning av ovan 2 eller 3 i olika grad.
6 Överrinningsinkontinens
Läckage då och då utan aktivitet eller trängningar.
7 Neurologisk inkontinens
Skador i nervsystemet, ryggmärg eller nervsjukdom.
8 Total inkontinens
Kontinuerligt urinläckage. Kan förekomma vid fistlar efter förlossning, efter operationer eller strålbehandling eller missbildningar.
———————————————-
UTREDNING
Mycket viktig för att ställa rätt diagnos för att ge rätt behandling som ska vara individualiserat. Viktigast är anamnes och urinmätningslista samt vissa tester.
———————————————-
BEHANDLINGAR
Träning /livsstilsförändring:
Normalisering av vätskeintag, bäckenbottenträning, knipövningar, blåsträning, viktminskning.
Kirurgisk behandling
Slyngoperation
Medicinskbehandling
Lokal östrogen i menopausen, anticholinergiska och antimuskarina medel.
Neuromodulerande behandling: Botox.
Övrig behandling
Elektrostimulering, akupunktur, kateterbehandling, bindor.
———————————————-
ANSTRÄNGNINGSINKONTINENS
Symtom
Urinläckage till exempel vid hosta, skratt, nysning, hopp, samlag, gymnastik, tunga lyft och i mer uttalade fall vid snabb promenad eller lägesändringar.
Orsak
Vävnaden i området kring urinröret försvagats och orsakar svaghet i urinrörets slutningsförmåga vid fysisk ansträngning. Vanliga orsaker är graviditet och förlossning.
Behandling
TVT- operation (görs endast vid ansträngningsinkontinens) när bäckenbottenträning inte har gett tillräcklig effekt. Vid uttalad ansträngningsinkontinens bör ställningstagande till kirurgisk behandling ske primärt.
———————————————-
TRÄNINGSINKONTINENS
(Benämns ibland “överaktiv / instabil” blåsa).
Symtom
Täta trängningar, inte nödvändigvis urinläckage. Svårighet att hinna till toaletten i tid. Ofrivillig blåstömning med eller utan föregående urinträngning kan förekomma liksom nykturi.
Behandling
(idiopatisk trängningsinkontinens)
- Blåsträning och bäckenbottenträning (gärna med hjälp av uroterapeut).
- Vaginal östrogenbehandling (postmenopausalt).
- Minskning av överdrivet vätskeintag.
- Justering av eventuella vattendrivande medicin.
- Mediciner typ antimuskarina.
- Antidiuretisk medel vid nocturi.
- Elektrisk stimulering (ges av specialutbildad uroterapeut).
———————————————-Operationen hjälper INTE följande typer av inkontinens!
BLANDINKONTINENS
Förekomst av både ansträngningsinkontinens och trängningsinkontinens ibland även med nokturi (nattligakissandet).
Behandling
Kombinations behandling av ansträngningsinkontinens, trängningsinkontinens och eventuellt nokturi
Operation för ansträngningsinkontinens (1994)
TVT metoden togs fram i Uppsala 1994 och är nu spridd över världen. Bandet är en nät gjort av ett syntetmaterial som heter Polypropylen som kroppen accepterar och den sitter kvar resten av livet. Operationen finns i olika varianter, TVT klassisk metod, TVT-O och Minislynga. De andra metoder kan ge komplikationer som perforering av urinblåsan, tarm- och kärlskada, urinrörsskador, obstruktion, smärtor kring blåsan, blödningar eller ont i ljumskarna.
Nästa generation TVT-O (längd på bandet i kroppen 20.3 cm) utvecklades genom att försöka behålla samma framgång samtidigt som de utförde mindre invasiva procedurer med färre komplikationer. Mini-slyngor har kortare (längd på bandet 3,8cm – 8cm) sätts in med ett enda snitt och fixeras med en självförankringsmekanism och därmed har en mycket låg risk för komplikationer.
– Dr. Rika Hammarström har gjort TVT operationer sedan 1994 och d.v.s. längst av alla opererande kirurger i världen idag! Jag har använt Mini-slynga sedan 2009 och sedan Ophira (längd på bandet 3.8 cm) som nästan inte ger några komplikationer. Om du vill slippa ofrivilligt urinläckage när du anstränger dig, kan jag operera in ett tunt miniband som stöd för urinröret. En urininkontinens operation innebär att man stabiliserar urinrörets läge så att du inte läckerurin vid fysisk ansträngning. Operationen botar endast urinläckage som beror på svaghet i urinrörets slutningsförmåga, därför kan urinläckage vid trängning finnas kvar även efter ingreppet. 95-98 procent blir helt bra eller bättre efter operationen.
———————————————-
OPERATION / INFORMATION TILL DIG SOM SKA OPERERAS
Mediciner
Var god se information i kallelsen.
Före operationen
Du ska fylla i en hälsodeklarationen på papper när du kommer till operationen. Du kommer att träffa en narkosläkare och narkossköterska som ger dig smärtstillande i förebyggande syfte inför operationen.
Hur går operationen till?
Under operationen blir du omhändertagen av narkospersonal. Du får lokalbedövning i den kroppsdel som ska opereras samt lugnande/avslappande läkemedel genom en spruta som gör att du kan somna under operationen.
Läkaren gör ett ca. 1 cm lång snitt under urinröret i främre slidväggen. Med en specialnål dras det minibandet upp på bägge sidor om urinröret. Bandet ligger under urinröret som ett löst men stadigt stöd som förhindrar läckage vid hosta, nysning eller belastning av bäckenbotten. Såret i slidan sys med ett par stygn.
Ingreppet tar ungefär 20 minuter.
Vården efter operationen
När operationen är klar kommer du till uppvakningsavdelningen. Hur länge du får stanna där beror på hur du mår. De första timmarna man kan blöda rikligt ibland från slidan men det slutar av sig själv. Närdu har kissat och mår bra får du åka hem. Vattenkastningen kan bli annorlunda efter operationen. Det tar längre tid att kissa och urinstrålen blir ofta svagare och långsammare. Det är helt normalt. Låt det ta sin tid och krysta inte ut urinen.
Stygnen försvinner av sig själv efter 3 – 4 veckor.
Föreskrifter efter operationen
Du får inte köra bil på operationsdag. Du kan återgå till vanliga sysslor redan nästa dag. Lättare motion som promenader går bra. Ta det lugnt ca en vecka efter operationen. Undvik bada, simma, samlag, användning av tampong i 4 veckor. Du kan duscha som vanligt. Undvik cykling, intensiv sportutövning, kraftig fysisk ansträngning, ridning närmaste 6 veckor. Du kan börja med bäckenbottengymnastik (knipövningar) när det inte gör ont.
Behövs sjukskrivning?
Sjukskrivning behövs inte. Om du har ett fysiskt tungt arbete kan du sjukskriva dig själv ett par dagar.
Vad finns det för komplikationer?
Komplikationer vid denna typ av operation är ovanliga.
Återbesök
Ett återbesök till operatören planeras till cirka två månader efter operationen.
Förebygga inkontinens
- Det finns inte så mycket kunskap om att försöka förebygga inkontinens, men regelbundna knipövningar och motion kan ha god effekt.
- Gå regelbundet på toaletten, inte för ofta, men inte hålla sig för länge heller. Vanligen kissar man fyra till åtta gånger per dygn.
- Vid toalettbesöket slappna av, sitt skönt och undvik stress och att krysta. Har man bråttom och krystar när man kissar kan de känsliga kissreflexerna påverkas.
- Tarmfunktionen kan påverka urinblåsan. En fylld tarm tar plats och långvarigt krystande kan påverka bäckenbotten.
Egenvård vid inkontinens
- Träning av bäckenbottenmuskulaturen: Rekommenderas vid alla typer av inkontinens hos kvinnor.
- Drick när du är törstig: Många dricker alldeles för mycket vatten idag då man måste kissa ofta med.
- Ät mindre frukt: Frukt innehåller mycket vatten. Har du problem med nattinkontinens, undvik att dricka och äta frukt på kvällen.
- Undvik förstoppning: Att sitta och krysta länge på toaletten innebär en stor påfrestning för kvinnans bäckenbotten.
- Se upp för tunga lyft: Kvinnans bäckenbotten är svag och kan bli svagare av tunglyft.
- Håll vikten: Övervikt har samma effekt som tunga lyft på kvinnans bäckenbotten.
- Sluta röka: Kronisk hosta göra bäckenbotten svagare.
- Använd östrogen: Under klimakteriet blir slemhinnorna i slidan sköra och tunna och du kan få mer trängningar. Med en salva eller tablett östrogen i slidan två gånger per vecka slipper du dessa problem och minskar risken att drabbas av urinvägsinfektion.
Länk: https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar–besvar/njurar-och-urinvagar/urininkontinens/
1. Klassisk TVT (TVT Sling)
2. TVT-O (TOT Sling)
3. Ophira Single incision Mini slyngplastik (Mini Sling)
Framfallsoperation
Framfall innebär innebär att slidans fram eller/och bakvägg buktar ned i eller utanför slidan och ger en känslan av att något kommer ut ur slidmynningen. Besvären kommer ofta under en längre tid, men ibland kommer de snabbt i samband med lyft av något tungt eller förstoppning. Man kan ha framfall utan några symtom. Om inga besvär behövs inte någon behandling. Ett framfall är oftast oskadligt men kan kännas obehagligt.
Symtom
Något som buktar ut och syns som en bula, tyngdkänsla, det skaver, sår, blodblandade flytningar, urinträngning, urinläckage, svårt att tömma tarmen, svårt att sitta, obehag vid samlag.
Framfall beror på att muskler, bindvävnad i bäckenbotten och ligament som håller upp livmodern försvagas av t.ex. graviditet, förlossning, kronisk förstoppning, hosta, tunga lyft, ärftligbenägenhet eller efter klimakteriet.
Diagnos av framfall börjar med den medicinska historia och en fysisk undersökning av bäckenorganen. Detta hjälper till att bestämma typen av framfall om den involverar urinblåsa, ändtarm, livmodern eller en kombination.
Främre framfall (kallas en cystocele): involverar ofta blåsan som sjunker ner och trycker främre slidväggen ut som syns som en bula. Behandling är prolapsring eller operation där kirurgen lyfter upp blåsan och fäster bindvävnaden mellan blåsan och slidan för att hålla blåsan i rätt läge. Överflödig slidslemhinnan klipps bort och sys med stygn som försvinner själva.
Bakre framfall (kallas rektocele): involverar ofta ändtarmen som buktar ut och trycker bakre slidväggen ut som syns som en bula. Behandling är prolapsring eller operation där kirurgensäkrar muskler och bindvävnaden mellan slidan och ändtarmen för att minska storleken på utbuktningen. Överflödig slidslemhinnan klipps bort och sys med stygn som försvinner själva. Det även görs uppbyggnad av mellangården.
Tunntarmsframfall (kallas enterocele): Kirurgen utför korrigerande operation genom slidan.
Livmoderframfall
När livmodern sjunker ner i slidan i olika grad delvis eller t.o.m. helt och kan ligga utanför slidan (ovanlig och förekommer efter många år hos mycket äldre kvinnor). Livmodertappen kan kortas av om livmodern har sjunkit, eller så kan livmodern behöva tas bort via slidan.
Vaginalvalvsframfall
Hos kvinnor som har genomgått en hysterektomi där spetsen av slidan som sjunker ner. Det kan involvera urinblåsan, ändtarmen och, vanligtvis, tunntarmen. Kirurgen kan utföra korrigerande operation genom slidan eller buken.
Förebygga framfall
Framfall är resultatet av försvagade bäckenbottenvävnad och muskler som skapar en utbuktning som ett bråck. Allt du gör för att undvika försvagningen av dessa vävnader kan hjälpa till att framfall inte blir värre eller återkommer efter en kirurgisk reparation.
Förebyggande åtgärder
Behandlingen beror på hur allvarliga symtom är. Om framfallet inte stör rekommenderas behandlingen utan operation. Om symtomen blir värre eller påverkar livskvalitet avsevärt kan operation behövas.
Sjukgymnastik rekommenderas med knip och bäckenbotten övningar för att stärka specifika muskler i bäckenbotten.
Framfallsring kan lyfta upp urinblåsan eller livmodern som har sjunkit ned med hjälp av en plast eller silikon ring som finns i en mängd olika former och storlekar. De placeras vaginalt.
Vaginal östrogenbehandling / postmenopausalt
Behandling med östrogen stärker slemhinnorna och minskar besvären med skav och sår.
Operation görs i lokalbedövning medlugnande/avslappnande medel. Ingreppet tar mellan 30–60 minuter beroende på typen av ingreppet. Operationen utförs via slidan. Patienten går hem samma dag. Återkommande framfall kan förekomma.
Före operationen
Om du har prolapsring ta ut ringen dagen före operationen. Lokalt östrogen ska användas fram till operationsdagen. Din läkemedelslista ska ses över av din läkare. Läkemedel som ökar blödningsrisken bör undvikas viss tid före operationen. Vid medicinering tar du dina ordinarie läkemedel på morgonen som vanligt om inget annat ordinerats. Klipp könsbehåringen 1 vecka innan operationen. Töm tarmen kvällen innan med Microlax eller Klyx som finns att köpa receptfritt på apoteket. Fyll i hälsodeklarationen på papper innan du kommer till operationen. Du kommer att träffa en narkosläkare och narkossköterska som ger dig smärtstillande i förebyggande syfte inför operationen.
Hur går operationen till?
Under operationen blir du omhändertagen av narkospersonal. Du får lokalbedövning i den kroppsdel som ska opereras samt lugnande/avslappande läkemedel genom en spruta som gör att du kan somna under operationen. Under operationen töms urinblåsan med hjälp av en kateter som är kvar tills innan hemgång.
Vården efter operationen
När operationen är klar kommer du till uppvakningsavdelningen. Hur länge du får stanna där beror på hur du mår. När du har kissat och mår bra får du åka hem. Stygnen försvinner av sig själv efter 3 – 4 veckor.
Föreskrifter efter operationen
Du får inte köra bil på operationsdag. Det är viktigt att du efter operationen kommer upp och går och dricker mycket. Detta minskar risken för proppbildning, trög mage och infektion. Vila i hemmet resten av operationsdagen. Ta det lugnt ca en vecka efter operationen. Undvik bada, simma, samlag, cykling, träning under de första sex veckorna efter operationen. Du kan duscha som vanligt. Smärta vanlig främst under den första veckan efter operationen, men även under hela läkningsförloppet. Ta värktabletter enligt ordination.
Vanligt med blödningar och ökade flytningar under läkningsförloppet i cirka två till tre veckor efter operationen. Använd bindor. Lokalt östrogen kan du börja använda efter en till två veckor. Vid hög feber (över 38 grader), tilltagande buksmärtor eller rikliga blödningar ska du ta ringa tel.nr du har fått.
Sjukskrivning
Sjukskrivningstiden varierar mellan två till fyra veckor beroende på typ av ingrepp och vilket arbete du har.
Komplikationer
Sårinfektion, blödningar, problem med vattenkastning, urinvägsinfektion, onormala smärtor eller problem med tarm tömning i anslutning till operationen. Om du upplever tecken på (sveda/trängningar) trots att du kan tömma blåsan, skall du kontakta din vårdcentral. Om du får feber, illaluktande flytningar, tecken på eller svårigheter att tömma blåsan, ring tel.nr du har fått.
Fysisk aktivitet
Börja lugnt med promenader eller annan lätt aktivitet och öka stegvis. Det är nyttig för sårläkning och allmänbefinnande. Undvik tunga lyft (> 5kg) och träning i cirka två månader, Bäckenbottenträning kan man börja med andra vecka efter operationen om det inte orsakar smärtor.
Återbesök två månader efter operationen.
Länk: http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Framfall/
Förlossningsskador
Förlossningsskador är bristningar i huden, slemhinnorna och musklerna som sitter mellan slidan, mellangården och ändtarmen i samband med förlossningar särskilt hos förstföderskor. De allra flesta är inte allvarliga och majoriteten går att behandla i efterhand. Vissa förlossningsskador om ej åtgärdat kan orsaka stora problem både på kort och lång sikt som smärta, inkontinens, framfall, avförings problem, tarm tömning svårigheter, sexuella svårigheter och psykiskt lidande med skuld och skam, dålig självkänsla och livskvalitet.
Förlossningsskador delas upp i 4 grader:
Grad 1 Bristning på huden i vulva (de yttre delarna av vaginan) på blygdläpparna eller ytligt inne i slidan. Dom är små och behöver inte alltid sys.
Grad 1 Små, ytliga bristningar endast i slemhinnan. Uppstår under de flesta förlossningar. Behöver sällan sys. De läker ofta utan att lämna några men. Ett fåtal kan ge besvär längre fram, till exempel hål i blygdläpparna eller skador nära klitoris. Kan lagas i efterhand.
Grad 2 Bristning/skada i slemhinna, hud och underliggande muskel som sträcker sig från slidöppningen och ner i mellangården/perineum (mellanrummet mellan slidan och ändtarmen). Slidöppningens form förändrads. Behöver lagas annars stödet i bäckenbotten blir nedsatt och kan ge en alltför tunn mellangård som kan orsaka en del symptom som en känsla av att slidmynningen är öppet, det buktar i slidan, det skaver, man får in luft och vatten i slidan, tyngdkänsla, dragningskänsla, svaghet i bäckenbotten, svårt att knipa, svårt att tömma tarmen, det känns annorlunda, gör ont att ha sex, luftpruttar vid samlag, nedsatt känsel och inte samma sex upplevelse.
Grad 3 Skadan innebär partiell analsfinkterruptur dvs ringmuskel som omger ändtarmen fått en spricka som löper från slidan till ändtarmen. En allvarlig skada som måste sys på en operationssal av specialister för bästa läkning. Om man inte får rätt hjälp orsakar smärta kortsiktigt och avföring inkontinens långsiktigt.
Grad 4 Total analsfinkterruptur, bristningen från slidan ända in till tarmens slemhinna och det är helt öppet mellan slidan och tarmen. Skadan är ovanlig (drabbar färre än 2%) ochvmycket allvarlig som måste sys på en operationssal av specialister för bästa läkning. Om man inte får rätt hjälp orsakar smärta kortsiktigt och avföring inkontinens långsiktigt.
Specialister inom gynekologi och obstetrik har goda kunskaper och rutiner för dessa typen av skador då det är viktig att identifiera bristning rätt så behandling blir rätt därmed förhindra komplikationer senare. Omfattande bristningar om lagas på rätt sätt och följs upp ordentligt behöver inte ge några men. Om kvarstående besvär efter 6 månader sök specialist gynekolog.
Efter förlossningen
Slidöppningen blir utsträckt, slapp och glipar. Vaginalväggar samt bäckenbotten blir också slappa särskild vid bristningar i de djupa bäckenbotten musklerna dvs levator bristningar. Stödjevävnads strukturerna i slidans väggar tar minst sex månader på sig för att återhämta sig, musklerna och nervfunktionerna förbättras omkring 12 månader men kommer aldrig att bli som förr.
Sen behandling av förlossningsskador
Kvinnor upplever att det är genant att berätta om intima problem. De kan kännas igen först när de frågas av gynekologer eller barnmorskor. Ett professionellt, kompetent och respektfullt bemötande med individ- och situations anpassad information hjälper mycket.
För att hjälpa kroppen att återhämta sig finns flera saker man kan göra
Viktigt att hålla i gång tarmen. Vid en förlossning tänjs väggen mellan slidan och ändtarmen ut men rättar till sig efter ett tag. Vid kronisk förstoppning kan uttänjningen bli kvar, som så småningom leder till svårighet att tömma tarmen. Viktigt att undvika belastning så var försiktig med att lyfta och bära tungt. Vänta med att komma igång med träningen.
Tecken på förlossningsskador som man ska söka vård för
Det första året efter en förlossning brukar kroppen hämta sig väldigt bra – nervfunktionerna förbättras och muskelfästena återgår till det normala.
Varningssignaler man ska se upp för
Svårt att knipa trotts alla försök men ändå inte lyckas. Det kan vara ett tecken på att det saknas muskelfästen i mellangården eller att det finns en djup muskelskada i knip musklerna. Väldigt svårt att tömma tarmen. Svårt att hålla avföringen. Urininkontinens.
Bäckenbottenträning
Om det finns en allmän muskelsvaghet är bäckenbottenträning första åtgärden.
Sjukgymnastik
Man kan behövas undersökas av en gynekolog som är kunnig i bäckenbotten anatomi. Problemen kan tyda på en skada som kan behöva behandlas av särskild fysioterapeut och ibland opereras.
Re-konstruktiv kirurgi
För att åstadkomma god funktion man måste ha en god kännedom om musklerna i bäckenbotten vars fästen är delade och behöver fästas mot mellangården. Specialister inom gynekologi och obstetrik har goda kunskaper och rutiner för dessa typen av skador då det är viktig att identifiera bristning rätt så behandling blir rätt.
Ett defekt läkt klipp kan sys om igen
En missad grad 2-skada eller en tunn mellangård med symtom som en känsla av att slid mynningen är öppet, det buktar i slidan, det skaver, man får in luft och vatten i slidan, tyngdkänsla, dragnings känsla, svaghet i bäckenbotten, svårt att knipa, svårt att tömma tarmen, det känns annorlunda, gör ont att ha sex, luft pruttar vid samlag, nedsatt känsel och inte samma sex upplevelse, då är re-konstruktiv kirurgi behövlig där man återför de delade muskelfästena, lagar levator skada och korrigerar en samtidig mellangårds defekt. Detta kan ge symtomlindring.
Besöksadress:
Tändkulevägen 31
Vån 4, Lgh 1403
131 51 Nacka Strand
Tidsbokning:
Välkommen att boka tid för besök eller telefon konsultation